Familjejuridiken för privatpersoner

MED FOKUS PÅ FÖREBYGGANDE JURIDIK

Familjejuridiken berör oss alla, förr eller senare.
Samtidigt är familjejuridiken ett generöst rättsområde, på så vis att det finns ett mycket stort utrymme för individuell reglering,
vid olika händelser.

Konkreta exempel är att det finns en arvsordning enligt lag, och en given huvudregel om vad som gäller vid en bodelning, som endast blir gällande om det inte finns något testamente, eller äktenskapsförord, eller samboavtal. Så här ser det kontinuerliga mönstret ut inom familjejuridiken, vilket i sin tur ger goda möjligheter till reglering utifrån sin önskan.

____________________________________________

Det enkla budskapet i denna text är att nyttja den förebyggande juridiken,
genom att upprätta rätt handlingar,
medan allt är bra.

Nedan följer närmare information om de olika juridiska handlingarna som du kan boka en tid för hos mig.

Klicka på den rubrik som är av intresse, för att komma till det avsnittet direkt.

____________________________________________

Testamente

Ett testamente kan bli aktuellt av olika anledningar. De vanligaste anledningarna är följande;

  • Arvsordningen enligt lag ska helt, eller delvis, ändras.

  • Arvet ska utgöra mottagarens enskilda egendom, och därmed undantas vid bodelning med anledning av separation.

  • En eller flera personer/arvingar, ska få en förköpsrätt till viss egendom, exempelvis en fastighet, innan försäljning till annan får ske.

  • En eller flera personer/arvingar, ska få en nyttjanderätt till viss egendom, exempelvis en fastighet.

    Ett konkret exempel på detta är när efterlevande sambo, ska ha rätt att nyttja en fastighet som bostad. Nyttjanderätter bör generellt sett tidsbegränsas för att möjliggöra ett arvskifte, men utgör ändå en lättnad för den person som erhåller nyttjanderätten, eftersom att det i annat fall helt saknas sådan möjlighet enligt lag. För att undvika frågetecken under nyttjanderättstiden, är det också viktigt att reglera ansvarsfördelningen. 

  • Förordnande om legat är aktuellt när det finns specifik egendom, oavsett om det avser en tavla eller en fastighet, som ska tillfalla viss arvinge eller annan person.

  • Arvsordningen enligt lag omfattar inte sambor, vilket är en vanlig missuppfattning.

    Sambor har därmed ingen arvsrätt enligt lag, oavsett om man har gemensamma barn. Testamente är den enda handlingen som kan föranleda ett arv för efterlevande sambo. Det är av största vikt att ett sådant testamente tar hänsyn till vad som ska gälla efter bådas frånfälle, dvs. om efterlevande sambo ska ärva med fri förfoganderätt eller med full äganderätt. Skillnaderna mellan dessa alternativ, och ytterligare detaljer som behöver beaktas, genomgås under mötet i en strategisk ordning. 

Äktenskapsförord

Ett  äktenskapsförord syftar till att reglera vilken egendom som ska vara enskild, och därmed undantas vid en eventuell bodelning, och vilken egendom som ska kvarstå som giftorättsgods. Huvudregeln är annars att all egendom är giftorättsgods, även egendom som fanns innan äktenskap, och egendom som har mottagits i arv eller gåva, om det inte anges i testamente eller gåvobrev, att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom.

samboavtal

Syftet med ett samboavtal är att avtala bort sambolagen, eller att specificera viss egendom som inte ska ingå vid en eventuell bodelning. Ett samboavtal kompletteras ofta med ett skuldebrev, i syfte att reglera situationen som uppstår vid inköp av bostad med olika kontantinsatser.

Anledningen till att det ofta är relevant att avtala bort sambolagen, är att den inte tar hänsyn till eventuell mellanskillnad i kontantinsatserna vid inköp av bostad, och inte heller till ägarfördelningen i lagfarten eller bostadsrätten. Oavsett hur dessa är fördelade, och oavsett om ena sambon står som ensam ägare till lagfarten eller bostadsrätten, utgår sambolagen ifrån en hälftendelning vid en eventuell bodelning. 

Till skillnad från äktenskapsbalken, är sambolagen dock begränsad till bostad och bohag, som är inköpt för gemensamt bruk.
 

samäganderättsavtal (fordon)

Vid gemensamt inköp av bil eller annat fordon, kan ett samäganderättsavtal bli aktuellt, med anledning av att det endast kan finnas en registrerad ägare. Samäganderättsavtalet påverkar inte de registrerade ägaruppgifterna gentemot Transportstyrelsen, utan fungerar som underlag på hur ägarfördelningen ser ut parterna emellan.

Detta är ytterst viktigt för sambor, eftersom att fordon inte omfattas av den samboegendom som ingår vid en eventuell bodelning. 

samäganderättsavtal (fastighet)

En samägd fastighet kräver ett samarbete mellan fastighetsägarna, oavsett om det är makar/sambor eller ett gäng syskon som samäger fastigheten. Det blir dock annorlunda när syskon samäger en fastighet, eftersom att samtliga syskon har sina respektive hushåll och situationer, som påverkar möjligheterna till fastighetsförvaltningen på olika sätt.

Vem ska ansvara för vad, och hur ska man hantera renoveringskostnader när samtliga delägare inte är överens om att renoveringsbehovet föreligger?  Även frågor som inte rör förvaltningen kan regleras i samäganderättsavtalet, exempelvis nyttjandet av den gemensamt ägda sommarstugan, eller fjällstugan, som ofta är starkt förknippade med en möjlighet att nyttja under semestern. Detta är de mer praktiska detaljerna som kan finnas i samäganderättsavtalet.

Det huvudsakliga syftet är vanligtvis att reglera utfallet om någon av delägarna inte längre vill behålla sin andel i fastigheten. 

Framtidsfullmakt

Framtidsfullmakten är ett relativt nytt utrymme som möjliggör individuell reglering vid händelse av långvarig sjukdom. Lagen om framtidsfullmakt trädde i kraft den 1 juli 2017, och syftar till att skapa en möjlighet till att själv utse en, eller flera, fullmaktshavare för sina ekonomiska och personliga angelägenheter.

Vid avsaknad av framtidsfullmakt, träder bestämmelserna om god man eller förvaltare istället in. Dessa bestämmelser kan även bli aktuella i situationer som inte omfattas av framtidsfullmakten. Framtidsfullmakten behöver därför vara heltäckande, om syftet är att fullmaktshavaren ska ta hand om samtliga angelägenheter, samtidigt som den inte bör vara generaliserad, för att inte skapa tolkningsutrymmen. 
 

Gåvobrev

Sedan gåvoskatten avskaffades 2005 har utrymmet för gåvor ökat markant. Oavsett om det avser en penninggåva, fastighet, bostadsrätt, aktier eller annan egendom, är det möjligt att förknippa gåvan med vissa villkor, beroende på vad det är för typ av gåva, och vad syftet är med gåvan.

Ett gåvovillkor kan exempelvis vara att gåvan ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Vid generationsskiften där en viss egendom tillfaller flera delägare gemensamt, är ett ytterligare exempel på gåvovillkor att delägare som vill avyttra sin andel, är skyldig att erbjuda sin andel till övriga delägare. En sådan förköpsrätt förhindrar en försäljning enligt samäganderättslagen.

I samband med gåvor till sina barn, bör frågan om förskott på arv regleras direkt i gåvobrevet, i syfte att förhindra framtida frågetecken och tolkningsutrymmen, som dessvärre kan leda till osämjor. 

Gåva mellan makar är även ett lämpligt alternativ när man i efterhand vill dela på en lagfart, som från början endast står på ena maken.

skuldebrev

Syftet med skuldebrev är dels att fastställa att det föreligger en skuld, och dels reglera hur och när skulden ska betalas. Skuldebrev i original blir därefter kreditgivarens värdehandling, till dess att skulden är betald.

Medlåntagaravtal

När ett gemensamt banklån upptas, ingår låntagarna ett solidariskt betalningsansvar gentemot banken. Det innebär att banken har möjlighet att kräva hela lånebeloppet av ena parten, om den andre parten inte betalar sin del. Den part som har betalat mer än sin andel av lånet, har därefter en regressrätt gentemot övriga låntagare, och kan genom regressrätten utkräva vad som har betalats utöver sin andel. 

Ett medlåntagaravtal mellan låntagarna blir aktuellt i situationer där regressrätten behöver ändras, exempelvis om en låntagare endast har ingått skuldförbindelsen gentemot banken, för att möjliggöra lånet. Det finns därmed ingen tillgång i form av lagfart eller liknande, som motsvarar låntagarens andel i lånet. Det solidariska betalningsansvaret är dock gällande oavsett låntagarnas anknytning till lånet, och kan i absolut värsta fall leda till att låntagaren, som endast ingått som låntagare för att möjliggöra lånet, krävs på hela beloppet med det solidariska betalningsansvaret som grund. Denne har därefter regressrätt gentemot övriga låntagare avseende deras andelar, men inte avseende egen andel i lånet.

Vid avsaknad av medlåntagaravtal svarar låntagarna för lånet till lika delar. Tre låntagare svarar därmed för 1/3 vardera. Med ett medlåntagaravtal kan dessa andelar istället regleras individuellt, vilket i sin tur påverkar regressrätten utifrån låntagarnas inbördes överenskommelse.

Situationen att en låntagare kan bli krävd på hela beloppet kommer ändå att kvarstå, då det solidariska betalningsansvaret inte går att avtala bort, men möjligheten att i efterhand kräva övriga låntagare på det utkrävda beloppet utökas i enlighet med medlåntagaravtalet. 

Generationsskifte

Ett generationsskifte är ofta baserat på en lång historik. Den största delen i ett generationsskifte sker egentligen på hemmaplan, i samband med diskussionerna om vem eller vilka som ska överta gården, företaget, sommarstugan eller annan egendom som länge funnits inom familjen. När det beslutet är taget, är det möjligt att gå vidare till det ekonomiska och även påbörja den juridiska processen.

Om det är en fastighet som ska överlåtas, finns det en möjlighet att genomföra generationsskiftet, utan att utlösa direkta skattekonsekvenser. Detta sker genom en gåva, mot eller utan vederlag. Istället för att gåvogivaren belastas av en kapitalvinstskatt året efter överlåtelsen, övertas den latenta kapitalvinstskatten av gåvotagaren, och utlöses istället året efter att försäljning sker, oavsett hur långt fram i tiden det sker.  Villkoret för att genomföra en sådan överlåtelse, är att vederlaget för gåvan understiger 85 % av föregående års taxeringsvärde. Beräkning av vederlaget spelar därför en betydande roll. 

Utöver skattemässiga konsekvenser behöver generationsskiftet även ta hänsyn till arvsrättsliga konsekvenser. Är detta ett förskott på arv, eller ska kompensation till övriga syskon ske i samband med överlåtelsen?  Ett vanligt misstag är att man anger huruvida överlåtelsen ska utgöra ett förskott på arv, eller inte, men utesluter beräkningen av gåvans värde. Att utesluta en sådan beräkning innebär inte bara att man skjuter fram frågan till ett framtida arvskifte, utan dessvärre försämras förutsättningarna för en korrekt beräkning, eftersom att en korrekt beräkning är svår att göra i efterhand, utifrån ett historiskt marknadsvärde som kanske inte ens finns fastställt. 

I gåvobrevet är det också möjligt att villkora att egendomen ska enskild egendom, och därmed undantas vid eventuell bodelning.

Slutligen bör gåvotagaren i sin tur, fundera över vad som ska ske med egendomen vid händelse av dödsfall. Ska egendomen gå i arv enligt lag, eller på annat vis? 

De olika frågorna som behöver behandlas i ett generationsskifte, tas upp i en strategisk ordning, för att uppnå en heltäckande reglering av de beslut som från början har tagits på hemmaplan. 

Bodelning under bestående äktenskap

En bodelning kan ske både under bestående äktenskap, och vid skilsmässa. Bodelning under bestående äktenskap är lämpligt när syftet är att fördela egendom mellan makarna, åt båda håll. Istället för korsvisa gåvor, eller försäljningar, kan fullständig reglering ske i bodelningsavtalet.

Bodelningen utlöser inga skattekonsekvenser
, och är därmed ett mycket effektivt tillvägagångssätt när det finns egendom som ska tillskiftas båda makarna.

Bodelning med anledning av skilsmässa

Om ett äktenskap upphör, är huvudregeln att all giftorättsgods ska fördelas lika, och att eventuell enskild egendom ska undantas bodelningen.

En bodelning med anledning av skilsmässa påverkas därför om det finns ett äktenskapsförord upprättat, eller om någon av parterna har mottagit ett arv eller en gåva, vari det i framgår att egendomen ska vara enskild genom testamente eller gåvobrev. 

Givetvis är makarna fria att frångå en bodelning enligt lag, vid överenskommelse. Bestämmelserna om bodelning är därmed inte tvingande, men blir gällande vid avsaknad av tidigare upprättade handlingar, alternativt egen överenskommelse. 

Bodelning sambor

Vid upphörande av ett samboförhållande, blir bodelningsreglerna i sambolagen gällande, om dessa inte har avtalats bort i ett samboavtal. Principen om hälftendelning finns även i sambolagen, men sambolagen är till skillnad från äktenskapsbalken begränsad till bostad och bohag som har införskaffats för gemensamt bruk. 

Ytterligare en avvikelse från äktenskapsbalken, är att begäran om bodelning måste ske inom 1 år efter att samboförhållandet upphört.